I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig

Ombeni är sexton år gammal och bor i Kongo, när rebellerna kommer till hennes by.
Med gränslös hänsynslöshet plundrar de familjens hydda och dödar föräldrarna och brodern mitt framför ögonen på henne och hennes systrar.
Senare förs de tre flickorna till rebellernas läger, ute i djungeln, och där lever de en tid under förtryck och tvång.
Men så en dag får Ombeni en chans att fly, och trots sina skuldkänslor gentemot systrarna tar hon den, och påbörjar sin vandring mot en bättre framtid.

Så hamnar Ombeni i Bukavu, där hon lever på gatan tillsammans med de andra hemlösa barnen - tills hon träffar på syster Anne, en vänlig och godhjärtad nunna som bestämmer sig för att hjälpa.
Efter mångt om mycket hamnar Ombeni slutligen i Sverige, allt tycks vara bra, men med ett nytt språk att lära och utan familj finns bekymmerna där i alla fall.

Det kan vara svårt att ta in, att liknande saker som det som beskrivs i boken verkligen händer. Men det är sant, och varje dag utsetts framförallt kvinnor och barn för våldtäkter.
I Demokratiska Republiken Kongo har 67% av befolkningen läskunnighet, endast 2,5% av befolkningen är över 65 år och spädbarnsdödligheten är 230 på 1000 födslar.
Denna bok har givit mig ännu mer vetskap om vad för slags levnadsförhållanden folk lever i, och insikt om hur bra ställt vi verkligen har det - här i Sverige.
I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, är mycket läsvärd!

Källa: Svenska Röda Korset (2009)